Husmarathon med målgång 3 år senare - Sista inlägget!

"Hej på er!
Åh vad det känns roligt att kunna säga: Vi ska bygga hus! För ja, i förra veckan ramlade bygglovet in och denna resa kan starta på riktigt. En resa som egentligen pågått sedan augusti 2016, men först nu kan man andas ut och jobba mot ett mål som faktiskt blir av".
 
Ja, det var så allt började. Den 12 maj 2017 startade jag den där husdagboken, för dokumentation. Inte hade jag tänkt att jag skulle blogga så länge, och att det skulle vara så många läsare som följt oss längs vägen. Men nu, 95 inlägg senare, drygt 2 år, så är det dags att slå spiken i kistan och säga hejdå. Allt har sin tid, och nu är det en massa annat som livet fokuserar kring.  
 
Jag skulle blogga under husbygget. Tills inflytt var tanken. Sen blev det inflytt, men då hade vi ju all spackling och målning kvar. Det var ju tvunget att dokumenteras. Sen skulle det tomma huset förvandlas till ett hem, tomten beredas, fasaden målas och och och. När är husbygget klart? När var liksom bloggen i hamn? Vi är fortfarande inte klara, det är ju det vi inser nu. "Klar", det blir man ju aldrig. I skrivande stund håller vi på med att ordna vår energideklaration som måste lämnas in innan maj för att slutbeskedet ska bli komplett. Nästa år ska vi fina till gräsmattan och börja ordna lite trädgårdsfix... blogga skulle vi kunna göra i oändlighet, om än med väldigt få inlägg. Men inflytt, det kan vi checka av nu. Nu bor vi i vårt hus, vårt hem (äntligen!). Huspapperen sitter i pärmen i kontoret. Bygglov och kalkyler är avlägsna. Vi är klara nu. Vi stortrivs! Och nu är det dags att avrunda husresan.
 
  
Och det var så här allting började. Med ett mål långt där framme, en lång tid av sparande av pengar, och enormt mycket papper. Några få pinnar utstakade. Där, där skulle vår tomt bli. Men fotot är taget efter att all skog tagits bort. Där vi nu bor har det ju faktiskt varit full skog, och sen har resan bestått av skogsröjning, avstyckning, markberedning, husbygge. Bilderna nedan är från den verkliga början. 
 
 




 
 
Medan måttband och pinnar drogs i skogen så fortsatte arbetet på Eksjöhus. Kalkyler, papper, bankmöten, mera papper, avloppstillstånd, brunnsborrning, kartritningar, provgropar och en alltmer full huspärm, full av beräkningar, ritningar, beslut och en himla massa val.
 
 
När det blev klart att huset skulle komma var det dags att finjustera det sista på tomten, dvs. ta bort de sista stora tallarna/stubbarna. Det tog tid, och vi höll på både under vårvintern och inpå sommaren 2017. Under samma tid styckas tomten av, och vi får en enorm jordleverans. Vi gör en provgrop, vi tar emot matjord. Vi börjar betala dyra fakturor och fixar huslån. Och väntar väntar väntar...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Stor dag i Namn var det när vi köpte tomten av mina föräldrar.
Tusen tack för att ni gav oss möjligheten!
Utan er hade vi ju inte bott här!
 
 
 
I oktober 2017 drar ÄNTLIGEN husbygget igång, och allt arbete innan kändes så otroligt segt i jämförelse. Vi hade aldrig förstått hur mycket jobb det var innan den där dagen då Eksjöhus kom och påbörjade, samtidigt förstod vi ju att ett husbygge inte alltid börjar med full skog, ingen avstyckad tomt, inget kommunalt vatten/avlopp osv... Vi började ju verkligen från början, men det är vi så otroligt glada för idag. Vi har verkligen byggt upp vårt hem här. Från ur-början.
 
 
 
 
 
 
 
Sen kom brevet med den tidiga julklappen, 19 december 2017.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var kallt den morgonen då huset kom. Glädjetårarna blev frusna snabbt. Jag stod och hoppade som ett barn på julafton, och samtidigt var jag så rörd. Jag skulle flytta HEM. Med Simon. Till detta vackra ställe. I vårt hus som vi längtat efter så länge. Vi bjöd byggarna på glögg och pepparkakor och följde arbetet som tog 3 dagar. Sen blev det juluppehåll. 
 
 
När 2018 anlände drog det invändiga arbetet igång. Jag startade ett bygg-bageri och bjöd snickarna på limpor för att hålla humöret på topp. Vi fick en jättefin kontakt med alla som var här vilket var guld värt, varje fredag var vi varmt välkomna in i huset för att fota, kolla och glädje-studsa lite. Och processen gick i rasande fart, fram till slutbesiktningen 20 maj 2018. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Huset blir vårt den 25 maj efter godkänd slutbesiktning!
 
 
Och sen började resterande arbete...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Simon med sin stjärnhimmel av spacklade skruvskallar...
 
 
 
 
 
 
 
 
Vattenprov efter brunnsborrning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi flyttade ur vår lägenhet, bodde tillfälligt hos mina föräldrar i ett par månader, jobbade i huset som idioter. Asså nu i efterhand, när vi blickar tillbaka... jisses. Så sjukt mycket spacklande, målande och slit. Slit vi är stolta och glada över idag, trots någon skavank här och där, vi gjorde det. Asså vi är klara. Varenda tak, vägg och list är spacklat och målat. Och det var väl just det, "spackla", det trodde vi gällde väggarna. Inte taken, som vi chockartat insåg att det satt en miljon skruvskallar i. Eller listerna som alla hade spikhål. Eller att badrumsväggen uppe behövde skulpeteras med hjälp av spackel... vi hade faktiskt ingen aning om vad vi gett oss in i. Det var nog lika bra. 
 
Den 20 juli 2018 flyttar vi in i huset. Vi sover vår första natt, och det är magiskt. 
Sen fortsätter resan. Vi målar klart det sista, packar upp kartonger, njuter av djur och natur utanför, och på den vägen är det. Julen 2018 firas i vårt hus, overkligt. Och det blir mer och mer ett hem. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och idag... ja, trots många bilder så har vi ju bara snuddat på ytan känner jag nu. 
Men idag, ja då är det vi 3 som bor här. 
Vår familj, i vårt hus. 
Med vår älskade fotovägg i sovrummet. 
Med hela resan i ryggen njuter vi av lugnet nu, och planerar en väldigt lugn sommar 2020. 
 
 
 Så, en sista rundvandring? Är ni med? 
 
Planlösning först ut, så ni kan orientera er!
Vi startar på nedervåningen.
 Hallen: 
 
 
Välkomna till Emmeli, Simon och Albin
 
Köket: 
 
 
Vardagsrum: 
 
Musikrum: 
 
 
Kontor: 
 
Tvättstuga: 
 
 
Med en tvättstugebänk som används lite extra just nu 💗
 
Badrum: 
 
 
Upp på övervåningen vars planlösning är: 
 Hall: 
 
Takfönster som ibland är täckt av regn eller snö, eller som nu: Löv!
 
Sovrum: 
 
 
Klädkammare: 
 
 
Badrum: 
 
 
Dusch och blivande plats för badkar. Just nu parkerar endast lilla badbaljan där.
 
Barnrum (blivande):
 
 
Förråd/pysselrum: 
 
Med plats för bröllopsbordsplacering, skidor och lite krukor. Och en hel del flyttkartonger längs andra väggen (men de är  jag så less på att fota så jag struntar i dem).
 
 
 
Så, that's it! Eller ja, en sista fasadbild kanske hade varit på sin plats? Och ej att förglömma: ALTANEN! 
MEN, det ösregnar ute. Och ja, jag hade kunnat vänta tills en annan dag med finare väder, men jag har verkligen bestämt att detta inlägg ska postas idag, och inte en dag senare. Därför kan vi bara säga: Varmt välkomna att kika och hälsa på oss! Och ja, en liten skymt av den fina altanen fanns i mitt galleri sen några dagar tillbaka: 
 
 
Slutligen? 
Hjälp, är det sista raderna nu? Vad skriver man då? Egentligen finns det bara en sak: 
TACK 💗 
 
Tack till varandra, tack Simon för att vi seglat i hamn med husresan!
Tack alla ni som hjälpt till med spackling, målning, fikaleveranser, hejarop, middagsbjudningar, husrum, pengar, pepp, kartor, avstyckning och tomtköp, för inflyttspresenter och telefonsamtal. Altanbygge och kommentarer på bloggen. För att ni varit här och följt med på vår resa. Ja, för allt!!

 
TACK FÖR ALLT!