Djur, natur och lite spackling!

Hej på er!
Första veckan i december har redan passerat, kan bara konstatera att den här månaden går fortare än november. Mycket att stå i, både på jobbet och hemma, men allt har något mysigt över sig helt plötsligt. Som att vakna på morgonen och få tända vår lilla gran i vårt lilla sovrumsfönster. Bara en sån sak!
 
 
Adventspyntandet har påbörjats men pga en sen IKEA-leverans så saknas lite gardiner och så. Jag hoppas att vi hinner få upp lite mer innan söndag, då kommer ett andra-advents-inlägg här på bloggen nämligen. Lite stjärnor, ljusstakar och lite fix ute har iaf ordnats. Och vi har äntligen fått gå på gran-spaning, för att få hämta en riktig gran. Det är nåt jag längtat efter sen jag flyttade hemifrån för 10 år sedan, är man van barr-lukten så saknar man den när granen står så grön och plastig i stugan. Vi hittade en "adventsgran" som jag brukar kalla den, en gran som står ute. Och kaaanske har vi hittat en kanditat till riktig julgran också, den är noga men diskret utmärkt där i skogen. Om någon grantjuv är i närheten så ska den passa sig!
 
Bild på resultatet kommer på söndag!
 
I julfixet inför i år ingår en hel del shoppande också. Varken jag eller Simon är ju några "handlare" i vanliga fall så det känns nästan galet med tanke på hur många turer det blivit till affärer senaste tiden. Typ så här kan det kännas, när man kommer ut med en stor kasse till... lite papper, någon stjärna, en ljusslinga osv. osv. osv. Och ändå saknar man en massa känns det som. Varför är huset så stort 😂 ? 
"Det blev några grejer till idag...."
 
Vi larmar av och larmar på i huset och det är busenkelt, så den pyttelilla oron att råka slå igång nåt larm här hemma är borta. Det känns faktiskt som att vi tagit ett bra beslut. Förhoppningsvis ska det ju aldrig behöva att användas, men det är skönt att kunna gå in i sin mobil och se att inga brandvarnare går eller att någon är där inne. Simmelis hus är övervakat, tryggt!
 
Vad har mer hänt? JO! Jag har spacklat trapphål! VA!? (kanske ni tänker nu?). Var vi inte klara? 
Jodå, för ett bra tag sedan, och jag kan inte säga att jag saknat spackelspadarna eller höjden. Men nu har nya projekt startat, i mina föräldrars hus. Och de få timmar jag kunde hjälpa till fick bli där man kände sig hemma, på hög höjd på stege. Sen har det gjorts ett fantastiskt jobb med golvläggning, målning, tapetsering och byte av trappa. Som ett nytt hus där med, så roligt!
 
Spackling spackling spackling! Och det var bitvis riktigt skoj igen!
Tapetsering på gång!
 
Visste ni att rävar skäller/skriker? Det låter HEEELT galet! Vi lade oss en kväll förra veckan och helt plötsligt låter det som om någon typ torterades i skogen. Simon hade koll och sade direkt "det är räven"! Och efter lite googling och efterforskning så förstod vi att så var fallet. Häftigt, men lite läskigt. Och nytt konstaterande igen, "vi bor verkligen mitt i naturen". Och vi älskar det!
Som igårkväll när jag kom hem från jobbet, då stog de här snyggingarna vid vår infart: 
 
Älgar på besök
 
Och för någon timma sedan sprang denna skönhet förbi vårt tvättstugefönster: 
Jättefin räv på promenad!
 
"Tänk att de bor så nära oss!" sade jag till Simon igår, varpå han svarar, "Ja, eller så är det vi som bor hos dem". Och så är det ju faktiskt. Med tanke på att vårt hus stod där skog fanns för nåt år sedan, och att närmsta grannen är just SKOG, så har ju vi praktiskt taget flyttat in i skogen, och då får vi alla fyrbenta som grannar. Så mysigt och så spännande! Jag funderar på att lägga ut lite potatis/frukt för att se om älgarna vågar kommer lite närmare. De verkar vara på ängen för att äta gräs, så de kanske är hungriga. Någon som har nåt mer tips på gott älg-käk?
 
Och annars, så hörs vi på söndag!
Trevlig helg 💝

Kommentera här: