Februari kommer näst

Hej på er!
Jag går på lite avgiftning från bloggskrivandet, mer och mer i livet handlar om att bo istället för att bygga, ha vardag istället för att planera, titta på sina saker istället för att montera upp dem. Därav blir det också mindre skrivet, det här är ju bygg-dagboken, att blogga om vardagen verkar svårt. Vem bryr sig liksom....? Haha!
 
Nu är iaf februari äntligen över. Det har varit en seg månad, till hälften i full vinter och till hälften i vårigt snöslask. Utanför dörren har gruset kommit fram, och den mörka leran till "gräsmatta" som gör oss påminda om att vi ska så gräs i sommar börjar också dyka upp. Och till veckan ska det bli minusgrader och snö igen, men för oss blir det framför allt ett välkommet sportlov. Vi är lite trötta just nu, men det ska det rådas bot på hoppas vi. 
 
Februari då? Ja, det började med att vi fick tillbaka värmen i huset. Hallelulja! Efter lite för många dagar med ett kök på 17 grader och mängder av värmeljus kom äntligen snickarna och ordnade till köksfläkt (där kylan kom in), tvättstugebänk, strulig toalett och en lucka i kontoret. Nu är huset fit for fight igen! 
Välbekanta snickarkläder i hallen igen!
 
Värmen går ju inte att fånga på bild men ni är varmt välkomna att hälsa på i vårt varma hem numera, alltså verkligen så skönt att inte behöva frysa! Och tvättstugan då? Jo den förändringen blev så här: 
 
Före
 
Efter (och idag är även kranen tillbakamonterad).
 
Det har som sagt inte hänt så mycket mer innanför väggarna i vårt hus denna månad. Jo, lite hyllor har satts upp. Dels i tvättstugan där vi påbörjat ännu ett hyllsystem, och sen en liten hylla i köket. Förvaring förvaring förvaring!
 
Så snabbt skapade vi en till tvättstugebänk, kanonbra!
 
Kökshylla
 
På "att göra listan" för huset 2019 har två punkter börjat att betats av. Dels har vi börjat luska i hur energideklarationen ska genomföras och det är ju aldrig att bara "gå in på nätet och beställa" som man får information om, utan lite större än så givetvis. Däremot verkar det som att vi behöver ha bott i huset 1 år innan den genomförs vilket gör att "problemet" skjuts lite på framtiden. Men skatteverket är iaf avklarat, huset är deklarerat. Pappersfix, men gick ovanligt smidigt tycker jag! Ibland kan det ju faktiskt vara så också!
 
Hej Skatteverket!
 
Vi har haft husvisning också! Det var riktigt skojigt. Eksjöhus hörde av sig och hade ett par som var intresserade av att eventuellt bygga ett Nostalgi, så de var här och vi fick berätta, visa runt och prata hus i allmänhet. Så vem vet, kanske vi får ett till Nostalgi i Jämtland? Än så länge är vi det enda, men är gärna visningshus igen!
 
Men nu då? Håll i hatten. Det är det här jag längtat efter att berätta. 
Vi har haft gäster, alltså på riktigt. De har inte bott inne hos oss, men precis utanför. Och det har inte varit vilka som helst, de har varit kungliga. Och många. Skogens konung, inte bara en, eller två, eller tre...fyra, fem, sex, sju, åtta eller nio. Nej nej, 10 älgar har mer eller mindre bott kring vår tomt i februari. I gryning och skymning, därav lite halvsuddiga bilder. Men förstår ni känslan? Fantastiskt, kymigt, och lite smått overkligt. 
 
6 av 10 samlade
 
 Morgonutsikt 
 
 På väg in i skogen för dagens bestyr. Alla 10 sov nämligen vid vår tomtgräns nattetid. Vi vinkade och sade "godnatt älgarna" innan vi lade oss, och sen fick man koppla bort att ett antal hundra kilo älg låg och stirrade på vårt hus medan vi sov...
 
Varför så många älgar? Och var är de nu? Och varför hade vi inte mer tid och bättre kamera? Sånt frågar man sig nu, när de inte är här längre. För nu är höet slut, för ja det var det som var anledningen. Ett par gamla höbalar som en bonde av misstag lämnat vid vår tomt blev en buffé i ett par veckor för älgarna. Kanske inte så bra egentligen, då bilarna ofta fick krypköra, stanna och akta sig när man körde förbi vårt hus. Där stod liksom hela släkten och käkade, hyfsat orädda. Just att de var så nära var lite läskigt ibland, man var inte helt okaxig när man skulle gå ut och sätta i motorvärmaren eller ta en kvällspromenad. Men samtidigt, så coolt. Jag hoppas innerligt att bonden glömmer fler balar framöver, så att våra kompisar kommer tillbaka... <3 !
 
Några små vänner visar sig dock lite nu och då, de nöjer sig väl med resterna som ligger på backen. Ibland är de på framsidan av vårt hus, och ibland på baksidan. Och för några dagar sedan åts äntligen potatisen som vi lade ut för en evighet sen upp. Riktigt skojigt!
 
Välkommen hem till oss!
Potatis-fest!
 
Och nu, nu är det dags för mars. Det känns nästan som en tradition att blogga den sista i varje månad, som en liten sammanfattning, trots att det bara är andra gången. Det är inget uttänkt eller så, utan blev bara på slump. Förhoppningsvis hörs vi lite tidigare än sista mars, det är iaf min plan. 
 
Sköt om er!